
Nog har idrottandet för ungdomar förändrats från förr till nu. Kommer ihåg dom ständiga landhockeymatcherna som spelades vid lekplatsen på Stormvägen eller att man drog ihop ett gäng och lirade lite på Björxrinken dom dagar man inte hade träning. Man kunde även, efter eller före träningen, hinna med några puckar mot målet som stod utanför huset för att ev. förbättra skottet. Så här såg det ständigt ut och skulle man räkna ut alla timmar som man aktiverade sig i nån forma av spel så tror jag att det skulle bli ofantligt många mer timmar än man tränar nu för tiden.
Problemet är att idrottandet nuförtiden alltid ska ske under ledarledda former med övningar och direktiv från en vuxen. Inge fel med det i och för sig men tänk hur många skott man skulle hinna med om man kom, t ex en timme före träningen och/eller stannade en timme efter träningen för att där bara stå och pumpa lite skott.
Pratade med Håkan Ylipää mannen som startade Gladan och han berättade hur det såg ut i Björxhallen för 15-20 år sen.
"Håkan tränade två lag under fredagarna, när han kom till den första träningen vi 16 tiden så stod det ca. femtio cyklar utanför sporthallen. Efter lite mat och när han sen kom tillbaka till hallen för det andra passet vid 20 tiden stod det mellan 200-300 cyklar utanför och då var alla inne i sporthallen. Under träningen med laget satt alla på bänkarna runt väggarna. Blev det en paus i träningen så var alla upp och studsade bollar eller sköt på korgarna. Ungomsgården 100 meter bort var helt tom på fredagskvällarna då alla hängde i sporthallen"
Det här tycker jag är en helt underbar story och verkligen nånting att eftersträva. Jag skulle vilja se fler tjejer och killar i Björxhallen som är det när man inte tränar.
Det är min morbror det! Stolt!
SvaraRadera